Nytt förslag: Lidingö ska betalt för Kulturnatt

Ekonomin är kärv också på Lidingö men samtidigt vill vi i majoriteten på Lidingö freda kulturen från drabbas av minskade resurser.  Därför har Moderaterna, Kristdemokraterna och Lidingöpartiet i Kultur- och fritidsnämnden beslutat att testa en ny modell för att långsiktigt säkra resurserna till ungdomskultur på Lidingö.

 Modellen handlar om att öka de externa intäkterna till kulturen på Lidingö genom att ta en mindre summa betalt från Kulturveckans besökare, pengar som ska gå tillbaka till mer kultur för unga på ön. 

Gå på kultur och sponsra samtidigt ny kultur. 

Kulturnatten som blivit en kulturvecka är mycket professionell och är väldigt uppskattad hos Lidingöborna. Nu vill vi testa och se om besökarna kan tänka sig gå på kulturaktiviteter och samtidigt sponsra framtidens kultur på Lidingö. Det handlar om två tjugor eller en femtiolapp för att kunna uppleva 50 olika aktiviteter under en hel kulturvecka. 

Uppdraget till förvaltningen är att utreda och genomföra ett försök under 2016 års kulturvecka. Bland annat ska flera praktiska frågor lösas av förvaltningen som hur mycket det ska kosta och hur man ska ta betalt. Utgångspunkten är att summan inte ska hindra någon att besöka kulturen och ambitionen är att det i ett första skede ska ge 40 – 80 000 kronor extra till ungdomskultur på Lidingö.

Eftersom att stora resurser försvinner i utjämningsskatt till andra kommuner behöver vi tänka nytt. Vi är angelägna om att säkra att kulturen på Lidingö också framåt ska ha tillräckliga resurser. 

Förslagsvis kan vi kalla det för en Sagapeng efter vår uppskattade Sagateater på Lidingö.

Ifall denna Sagapeng kan ge ungdomskulturen en skjuts fram är vi från majoriteten väldigt glada. Med denna modell blir ett kulturbesök också en kulturinvestering.

Uppdraget i Kultur- och fritidsnämndens budget för 2016:

Kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att utreda och genomföra ett försök med att öka den externa intäktsfinansieringen i samband med Kulturveckan. De insamlade resurserna ska gå till ungdomskultur och för att ekonomiskt säkra initiativet. Utöver besöksavgifter tas en plan för att inkludera det lokala näringslivet i Kulturveckan.

Annonser

MP:s reklamförbud ger färre SL-bussar

I dag river några ivriga miljöpartister ned interna applåder om den nya kulturpolitiken som nu ska utvecklas i Miljöpartiet. Allt och åt alla har sällan beskrivits bättre och det är verkligen en paradoxernas politik. Främst är det förslaget om att förbjuda reklam i kollektivtrafiken som är djupt problematiskt – särskilt ur ett miljöperspektiv och ett stockholmsperspektiv.

I en tid då Socialdemokraternas, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går ihop och sänker finansieringen av kollektivtrafiken genom att rösta mot höjningen av SL-kortet dräneras redan trafikbudgeten. Något som – vi som använder bussarna på Lidingö – också har fått erfara. Skulle MP:s politiska linje vinna här skulle ytterligare bussar i länet behöva ställas för vi ska slippa titta på reklamen i bussen.

Det går också att, utöver moraliskt och politiskt, också logiskt ifrågasätta reklamförbudet. Min egen upplevelse är att alla ändå sitter och läser Metro eller sitter och stirrar i sina mobiltelefoner. Då drabbas vi ju alla av reklamen. Då går reklamintäkterna till KappAhl eller Elgiganten istället för kollektivtrafiken.

Det borde ju vara rimligare för en framåtlutad miljöpartistisk ideolog att förbjuda den hemska kapitalismen där den drabbar oss men utan att ge oss en bättre och mer hållbart samhälle? Rimligtvis måste reklamintäkterna i kollektivtrafiken öka snarare än minska.

Om bussarna var stripade som i andra länder – hur många fler bussar kunde rulla i länet då?

Vården behöver reformer istället för rekryteringsfilmer

Helsingborgs kommun vill få fler unga att söka till vård och omsorgsyrken och i en rekryteringskampanj låter de en humorgrupp göra en skojfrisk musikvideo om hur viktiga vård och omsorgspersonalen är. Tyvärr faller det platt. Istället för Youtubeinsatser behövs reformer som långsiktigt säkrar återväxten av medarbetare i sjukvården.

Det är inte kosmetika som måste till utan förändrade arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter hos medarbetarna som återkommer som drivkrafter. Unga är som bekant inte varken obegåvade eller utan sökmotormöjligheter och vårdsektorn har omvärldsbeskrivningen mot sig. De enskilda insändarna om hjältarna på avdelning 44 står sig tyvärr slätt mot de domedagsprofetior som präglar vårddebatten.

Den negativa bilden av vården är det enskilt största hindret för utvecklingen av vården i dag. Istället för att göra det som fungerar för alla andra branscher och erbjuda skälig ersättning, utvecklingsmöjligheter och arbetsuppgifter som motsvarar utbildningsnivån producerar vi musikfilmer och andra PR-projekt. Men det kommer aldrig hända så långe våra viktigaste medarbetare är fast i dagens monopolstruktur.

Sjukvårdens medarbetare behöver riktiga möjligheter att ställa krav på sin landstingsarbetsgivare. Med utökad konkurrens inom sjukvården skulle villkoren för dessa mycket eftertraktade medarbetarna förbättras och fler söka sig till sjukvårdssektorn.

När Stockholms läns landsting benchmarkade SÖS, Danderyds sjukhus och St Görans akutsjukhus visade sig att St Görans akutsjukhus har nöjdast medarbetare, störst lönekostnad per medarbetare och lägst kostnad för att producera vård. Sjukhuset beskrivs också som ”..det mest effektiva sjukhuset i denna jämförelse”.

Det som skiljer det sjukhuset från de andra är att deras ägare inte är politiker.

Det verkar vara ju vara något som alla rekryteringsansvariga borde prata med sina politiker om.